-

Jag är trött. Jag är så himla trött. Trött på att känna att allt är meningslöst. Jag vet inte vilka ord som räcker till. Vad som beskriver livet med rättvisa. För att någon ska kunna förstå. Om jag nu vill att någon ska förstå. Just nu, just nu vill jag vara ensam. Det känns som min själ ska explodera. Jag vill ställa mig i natten och skrika tills rösten inte längre kan höras. Det känns som att hjärtat är en svart sten. Som sakta dunkar sönder mig. Jag önskar att jag var oslagbar. Om jag kunde sväva högre än livet, så att det inte kunde nå mig.

 

Jag vill pausa tiden. Jag vill veta var jag ska innan det är försent. Allt glider bara förbi. Meningslösa dagar radas upp efter varandra. Dagar som ägnas åt ingenting. Dagar fyllda med ångest och frihet, eller inget alls. Dagar då jag saknar. Då jag vill uppleva känslor igen, så mycket att det värker i varenda kroppsdel.

 

Klockan är halv sex, solen skiner. Inuti mig är det mörkt och kallt. Inuti mig är det bara tomt. Men fråga inte varför. För det spelar ingen roll längre