It's sad to imagine a world without you

Jag pratade i telefon med Peter igår. Vi pratade ganska länge, som vanligt är det svårt att sluta när vi kommer igång med allt vi pratar om. Igår var jag väldigt nostalgisk och sentimental. Vi pratade om hur vi lärde känna varandra, alla roliga stunder vi upplevt, allt som hänt i våran omgivning under dessa tre år. Vi pratade om varför det har blivit som det har blivit nu. Men vi kom fram till att även om allt runtomkring ändras, så är vi två samma. Våran relation ändras inte, utan vi vet var vi har varandra.

Det är det jag tycker om med dig Peter, jag kan alltid vara mig själv med dig. Helt och hållet. Ändra från början. Jag har aldrig behövs låtsas. Du har accepterat mig så som jag är från början. Vi kan prata om allt mellan himmel och jord (och universum haha) och det uppskattar jag verkligen. Du är min bästa killkompis. Du bryr dig på riktigt!

Du är en otroligt fin människa. Låt inte någon trycka ner dig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0